Mycket intressant detta folkliga uppvaknande i USA (som jag tagit upp i de senaste inläggen) till de verkliga realiterna bakom ekonomin och vad som styr samhällena. Det är sådant som ALDRIG tas upp i mainstreammedia, särskilt här. Det är väl därför det tar tid för att det ska komma till mer allmän kännedom, det och att det nästan är för stort för att man ska fatta.

"We were all born into this system, it didn't come upon us; we have nothing to compare it to. For the most part we are unaware that there might be alternatives and if so what those alternative might look like. We take certain attributes of the system to be fixed, immutable, but are they?" ...
"We are all slaves so why are we so afraid of the alternatives to our slavery that we are not actively seeking new ways of doing things?"

från sott.net

"...monetarism, which is the philosophy of trying to control the economy through raising and lowering of interest rates. This travesty—which is really institutionalized usury—is as familiar to us today as the water a fish swims in. We don’t even notice it. Yet it’s this system that has ruined the world."

Richard Cook

Ju mer man lär sig om det sätt som pengar ges ut och kontrolleras, det som aldrig diskuteras i mainstreammedia, ju mer inser man hur genomgripande det påverkar den mänskliga tillvaron.

Från Money - a new beginning av Charles Eisenstein:
Jag har översatt första delen.

"Man brukar säga: "Pengar är roten till allt ont". Men varför ska det behöva vara så? För egentligen är pengar avsedda för att underlätta byte, med andra ord att sammankoppla människoskapade nyttigheter med mänskliga behov.
Vad är det för makt, vad är det för grotesk förvrängning, som har gjort pengar till motsatsen: ett medel som skapar brist?
För det är verkligen så att vi lever i en värld av överflöd, en värld där stora mängder mat, energi och material förvandlas till sopor. Halva världen svälter medan andra halvan kastar bort lika mycket som skulle räcka till att mätta den första halvan.
I tredje världen och i i-världens slumområden saknar människor mat, bostad och andra basbehov men man har inte råd att köpa dem. Andra människor skulle gärna vilja tillgodose dessa behov och stå till tjänst med annat arbete som behövs, men de kan inte för det finns inte pengar.

Pengarna misslyckas helt med att sammankoppla nyttigheter med behov. Enorma resurser läggs på krig, plastskräp och oräkneliga andra produkter som inte fyller mänskliga behov eller ger mänsklig glädje. Varför? Det är inte svårt att se att anledningen är girighet, besattheten av pengar. Men att skylla på girighet är egentligen ett villospår, den är ett symptom på ett bakomliggande problem. Att skylla på girighet och att försöka bekämpa den med ökad självkontroll är att intensifiera kriget inom en själv mot sig själv, vilket bara är ännu ett uttryck för kriget mot naturen, och "de andra", som är grunden för vår civilisation.

... Girigheten är helt enkelt ett svar på en upplevelse av brist. Pengarna, som har gjort överflöd till brist, är upphovet till girigheten. Men inte pengarna i sig, bara det sätt vi använder pengar på idag.
... vi kan skapa nya sätt att använda pengar som kan ersätta det gamla, som har motsatta karaktärsdrag. Resultaten skulle bli: överflöd inte brist, generositet inte girighet och hållbar utveckling inte förstörelse. Det som kännetecknar dagens pengar är ocker, eller som vi brukar säga, ränta. Det är denna ocker som är upphovet till rädslan och som driver kravet på ständig tillväxt.

En historia från Bernard Lietaers bok The Future of Money kan illustrera.
---
Once upon a time, in a small village in the Outback, people used barter (byteshandel) for all their transactions. On every market day, people walked around with chickens, eggs, hams, and breads, and engaged in prolonged negotiations among themselves to exchange what they needed. At key periods of the year, like harvests or whenever someone's barn needed big repairs after a storm, people recalled the tradition of helping each other out that they had brought from the old country. They knew that if they had a problem someday, others would aid them in return.

One market day, a stranger with shiny black shoes and an elegant white hat came by and observed the whole process with a sardonic smile. When he saw one farmer running around to corral the six chickens he wanted to exchange for a big ham, he could not refrain from laughing. "Poor people," he said, "so primitive." The farmer's wife overheard him and challenged the stranger, "Do you think you can do a better job handling chickens?" "Chickens, no," responded the stranger, "But there is a much better way to eliminate all that hassle." "Oh yes, how so?" asked the woman. "See that tree there?" the stranger replied. " Well, I will go wait there for one of you to bring me one large cowhide (kohud). Then have every family visit me. I'll explain the better way."

And so it happened. He took the cowhide, and cut perfect leather rounds in it, and put an elaborate and graceful little stamp on each round. Then he gave to each family 10 rounds, and explained that each represented the value of one chicken. "Now you can trade and bargain with the rounds instead of the unwieldy chickens," he explained.

It made sense. Everybody was impressed with the man with the shiny shoes and inspiring hat.

"Oh, by the way," he added after every family had received their 10 rounds, "in a year's time, I will come back and sit under that same tree. I want you to each bring me back 11 rounds. That 11th round is a token of appreciation for the technological improvement I just made possible in your lives." "But where will the 11th round come from?" asked the farmer with the six chickens. "You'll see," said the man with a reassuring smile.

Assuming that the population and its annual production remain exactly the same during that next year, what do you think had to happen? Remember, that 11th round was never created. Therefore, bottom line, one of each 11 families will have to lose all its rounds, even if everybody managed their affairs well, in order to provide the 11th round to 10 others.

So when a storm threatened the crop of one of the families, people became less generous with their time to help bring it in before disaster struck. While it was much more convenient to exchange the rounds instead of the chickens on market days, the new game also had the unintended side effect of actively discouraging the spontaneous cooperation that was traditional in the village. Instead, the new money game was generating a systemic undertow of competition among all the participants."

En verklig kontrast och ett verkligt alternativ till det gamla skuldbaserade penningsystemet presenterar Åsa Brandberg med sitt solidarsystem.

I sin bok "Pengar på planetens villkor" beskriver hon att konsekvenserna av den rådande ordningen är:

Instabilitet
Tillväxttvång
Kortsiktighet
Inkomstklyftor
Socialt förfall

Jämför sen följande med det tunga dystra budskap vi är vana vid:

"Empatin i samhället ökar när stress och ekonomisk ångest avtar. I solidarsystemet tvingas ingen arbeta, men systemet öppnar för altruism i stor skala, inte minst genom att människorna efter hand befrias från sitt bristtänkande och den girighet och rädsla som får näring i ett system byggt på krediter.
I snitt ca 40% av dagens konsumtionspriser består av företagens inbakade räntekostnader. Dessa osynliga utgifter upphör i ett kreditlöst system. Därför kan livslång basinkomst finansieras utan omvägen via skatter och bidrag. Då slipper vi administrationen och andra kostnader för rundgången av skattepengar som nu passerar banker i varv på varv medan ränta läggs på ränta. I stället för dagens bidrag och regleringar via skatter kan man själv bestämma när och hur man vill använda sin basinkomst, naturligtvis inom lagens och solidarsystemets ramar. Även ekobrott upphör i en ekonomi där pengar inte kan samlas upp.

Man behöver inte vara solidarisk för att gå med i systemet. men det ger en ny frihet att solidarisera sig med dem som idag slås ut. Världens fattigdom kan rätt och slätt avskaffas genom att byta ut ett utslagningssystem mot ett balanserat system med nollränta"

Man kan läsa mer om hur det fungerar här www.solidar.lir.be/HemSida

Helt orealistiskt säger säkert de flesta. Ja visst, för att vi är så tillvanda vid det rådande, destruktiva människoskapade systemet att vi tror att det är det enda möjliga, trots att vi ser konsekvenserna. Som en fågel som är uppfödd i en bur skulle avvisa en beskrivning av hur det är att flyga ute i det fria som helt orealistiskt.

När man tror att det är möjligt blir det möjligt!
Tydligen håller man på att starta ett försök med
solidarer på Gotland (låångt ner på sidan, 18 nov-08).