På tal om Sydamerika, om Ecuadors beslut att förklara lån till utlandet som ogiltiga och mycket annat intressant som händer där, ett par intressanta artiklar. Den första från pdf-tidningen Pengar 3 (sid 23) ger lite perspektiv på skulder och vem som är skyldig vem.

"Mellan 1503 och 1660 skeppades, enligt officiella dokument, 185.000 kilo guld och 16 miljoner kilo silver från Latinamerika till Europa. Indianhövdingen Guaicaipuro Cuautemoc vill inte se européerna som plundrare, utan vill betrakta skeppslasterna med guld och silver som "det första av flera vänliga lån som Amerika beviljat för Europas utveckling".
I indianhövdingens brev till de europeiska statsmakterna, kräver han återbetalning. Han frågar inte efter 20%-iga räntor som bankerna i Nord kräver av Syd, utan endast en ”blygsam fast ränta på 10% per år över de senaste 300 åren”.
Och han vill ha återbetalningen i guld och silver, inte i dollar. Hövdingen konstaterar att den totala massan ädelmetaller blir större än jordklotets hela vikt. Brevet har en satirisk ton som framhäver det omöjliga i skulderna.
Nords skuld till Syd är lika oåterbetalbar som Syds skuld till Nord."

I svenska mainstreammedia gör man inte mycket för att balansera propagandabilden av Venezuelas Chavez som i det närmaste en diktator. Vad ska man kalla vårt styrelseskick? Kanske eu-krati, inte är det demokrati i alla fall.
I en lång artikel i The Nation med intervjuer med Chavez och Raul Castro ges tillfälle att lära känna dessa länder lite bättre. Chavez ser tydligen sig själv som socialdemokrat.

"What's the difference between you and Fidel?"
Chávez says, "Fidel is a communist. I am not. I am a social democrat. Fidel is a Marxist-Leninist. I am not. Fidel is an atheist. I am not. One day we discussed God and Christ. I told Castro, I am a Christian. I believe in the Social Gospels of Christ. He doesn't. Just doesn't. More than once, Castro told me that Venezuela is not Cuba, and we are not in the 1960s.

"You see," Chávez says, "Venezuela must have democratic socialism. Castro has been a teacher for me. A master. Not on ideology but on strategy." Perhaps ironically, John F. Kennedy is Chávez's favorite US president. "I was a boy," he says. "Kennedy was the driving force of reform in America." Surprised by Chávez's affinity for Kennedy, Hitch chimes in, referring to Kennedy's counter-Cuba economic plan for Latin America: "The Alliance for Progress was a good thing?" "Yes," says Chávez. "The Alliance for Progress was a political proposal to improve conditions. It was aimed at lowering the social difference between cultures." ...

"Mr. President," he said, "if Barack Obama is elected president of the United States, would you accept an invitation to fly to Washington and meet with him?" Chávez immediately answered, "Yes."

www.venezuelanalysis.com

handsoffvenezuela.wordpress.com